mittamerika

Ni vet när det är småsaker som går ont för en och trots att allt är bra, känns tillvaron lite motig.. Då drar man en livlina! Bokar en fika med nån som känner en väl och inte är rädd att säga som det är, vare sig det är vad man vill höra eller ej. Och efteråt känns det som man är på fötter igen och man vet var man ska börja reda ut allt.

Well, synd bara att min livlina, Pär Sundin, bor på andra sidan jorden...